Här kommer jag att fylla på med förslag på gymnasiearbeten som dyker upp. I dagsläget vet jag inte hur jag bäst ska ordna dem, men jag testar med att skriva olika rubriker här, högst upp, och då kan den som vill ju söka på sidan och hoppa dit det verkar intressantast! Vissa förslag är mer beskrivna, och andra är bara kortfattade punkter...
- Cellbiologi
- Genetik/genteknik
- Mikrobiologi
- (Human)fysiologi
- Växtfysiologi
- Zoologi
- Ekologi/Evolution
- Biodiversitet, arter m.m.
- "Miljökunskap"/hållbar utveckling
- Övrigt
1. Cellbiologi
1.1. Vad
kan passera genom ett cellmembran? Undersökning av olika substansers förmåga
att passera celler.
1.2. Vilka
faktorer påverkar enzymers aktivitet? Enzymer utnyttjas ofta i industriella
processer och det är därför av intresse att få dessa att verka optimalt för att
minska omkostnaderna.
2. Genetik/genteknik
2.1. Hur kan växter klonas? Försök och
utprovning av olika kloningsmetoder på utvalda växtmateria
2.2. Utredning av egenskapers arvsgång
genom släktträdsanalys.
2.3. Mutagena faktorer i vår omgivning.
Misstänkta faktorer undersöks på bakterier eller jästsvampar.
3. Mikrobiologi
3.1. Undersökning av faktorer som styr
populationstillväxt hos bakterier.
3.2. Bakteriologiska tillväxtförsök med
tillväxthämmande ämnen som antibiotika, tungmetaller, vitlök, diskmedel
osv.
3.3. Mikroorganismer i livsmedel. Hur bör
man förvara livsmedel för att inte riskera att bli matförgiftad? Är
skolmaten OK ur bakteriesammanhang? Hur är det ed snabbmatsrestaurangerna
mat? Mjukglassmaskiner.
3.4. Är kryddor effektiva mot bakterier?
Kan starka kryddor förhindra att bakterier tillväxer i maten?
3.5. Vilken handtorkningsmetod är den mest
hygieniska, handduk eller handtork?
3.6. Disktrasan – är det ett hjälpmedel i
rengöringens tjänst eller en bakteriehärd?
3.7. Kan man bli sjuk av att dricka/bada i
vatten från stadens fontäner/plaskdammar? Bestämning av E. colibakterier i
olika vatten/årstider.
3.8. Blir vattnet rent från E.
colibakterier när det passerar reningsverket och hur ser det då ut
nedströms från reningsverket?
3.9. Renodla självlysande bakterier från
fiskar- är det möjligt. Vad krävs?
3.10. Varför börjar bröd eller t. ex. äpplemos mögla? Vilka
faktorer styr uppkomst/tillväxt av mögelsvampar? Test av olika sorters konserveringsmetoder!
3.11. Mikrobiell antagonism. Undersökning av
hur olika bakterier/svampar interagerar.
3.12. Vilka faktorer påverkar slemsvampars liv? Man kan beställa slemsvampar, odla upp dem och se hur de reagerar på olika faktorer såsom svält, gifter m.m. Ett bra substrat är näringsfri agar!
3.13. Enligt uppgift kan svampar användas för att bryta ner plaster. Frågan är hur snabbt och under vilka omständigheter. Hur stora plastbitar kan de angripa? Återigen kan det vara lämpligt att odla svampen på agarsubstrat (med näring den här gången).
4. (Human)fysiologi
4.1. Hur påverkar olika faktorer
blodsockerhalten? Olika typer av föda, sockerhaltiga drycker,
ansträngning, fasta osv.…
4.2. Hur påverkar koffeinhaltiga drycker
temperatur, andningsfrekvens, blodtryck, puls etc.?
4.3. Analys av c-vitaminhalten. Hur
påverkas c-vitaminhalten av olika tillagningsmetoder, lagring osv?
4.4. Hur effektiva är olika
solskyddsfaktorer? Undersökning av olika solskyddsfaktorer med hjälp av
UV-lampa och jästceller.
4.5. Kan man träna upp förmågan att hålla
andan? -Hur mycket?
4.6. Hur skiljer sig otränade personers
andhållning från tränade personers (pulssänkning m.m.)? Pulssänkning sägs ju vara ett bra mått på kondition. Därför skulle man kunna testa hur snabbt en person kan sänka sin vilopuls och relatera det till olika träningsparametrar (eller prestationer).
4.7. Finns det något samband mellan
lungvolym och tid för andhållning?
4.8. Spelar ålder någon roll för inlärning
hos människa?
4.9. Vilket minne är bäst? Auditivt,
taktilt eller visuellt?
4.10. Hur väl minns vi? Hur tillförlitliga
är våra vittnesuppgifter?
4.11. Vilka faktorer är mest
stressframkallande hos ungdomar?
4.12. I dagens stressade samhälle känner vi
oss allt som oftast trötta och hängiga men trots detta måste vi hela tiden
vara högpresterande. Det finns en mängd tips på hur man kan öka sin
prestationsförmåga. Fungerar dessa? T.ex. yoga, meditation etc.
4.13. Blir man trött av att ta en tupplur?
4.14. Får man bättre styrketräningsresultat om man tar kreatinfosfat. OBS! Det gäller att man håller sig till rekommenderade doser och standardiserar träningen noga. Kanske är det svårt att få ihop en lagom stor testgrupp, men det krävs minst en i varje behandling för att kunna jämföra och diskutera (helst två tvillingar). Se bild i 4.21.
4.15. Sexualitet, samtycke och relationer. Hur skiljer sig porrkonsumtionen åt mellan unga och vuxna. Många gånger framförs argument att unga konsumerar mycket porr. Hur påverkar det konsumenten? Skiljer det sig mycket mellan olika grupper (ålder, kön, sexuell läggning, etnicitet osv)?
4.16. Hur påverkas kreativiteten av motion? Man kan jämföra kreativiteten hos en grupp människor som fått springa en runda med den hos en grupp som varit stillasittande. Grupperna får (direkt efter sin behandling) genomföra ett kreativitetstest och så jämförs resultatet. Testet kan vara att på så kort tid som möjligt ange 50 sätt att använda en tegelsten eller liknande.
4.17. Enligt den här hemsidan minskar man risken att bli förkyld med upp till 40% om man gurglar sig i vatten. Kan det stämma? Är deras förklaring korrekt? Går det att experimentera vidare med detta? Det finns också jod som är avsedd för gurgling. Kan det vara mer effektivt än vattengurgling?
4.19. Jag fick ett reklammail om att gifter ackumuleras i fötterna och att det finns en produkt som kan rena en från dessa gifter. Kan det verkligen stämma, eller varifrån kommer sådana uppgifter? Vore det möjligt att testa produkten och mäta?
4.20. Det finns ju en massa hälsokostpreparat som sägs ha medicinska effekter. Det kan vara intressant att testa dessa och se hur mycket som stämmer. En del är hämtat ur gammal tradition och anekdotiska bevis kan hittas i äldre skrifter, men andra är rakt igenom skumma! Här kommer ett exempel:
Adressen till sidan är: https://www.humanawareness.se/blog/14469-gor-ditt-eget-fladerblomste.
4.21. Kreatinfosfat gör ju att det kan bildas fler ATP på kortare tid. Undersökningar har visat att stora doser kreatinfosfat ökar arbetsminnet, men går det att spåra liknande förändringar även för lägre doser? Är företagets reklam rimlig? Klicka på bilden för att se alla påstådda fördelar med kreatin!
4.22. GLP - hälsokost
En studie har visat att personer som är musikaliska har lättare att sålla bort oviktiga ljud i störiga miljöer. Det vore intressant att undersöka detta, inte minst på en skola med vanligt NA- eller SA-program OCH med musikprofil!
5. Växtfysiologi
5.1. Behövs växtnäringsämnena? Kan vi rent
av göra vårt egna gödningsmedel? Ställ upp ett försök där tillväxt av
växter vid olika näringshalt/typer studeras.
5.2. Vilka gödningsmedel är bäst för
växter? Organiska eller oorganiska?
5.3. Hur påverkas olika växter av
övergödning?
5.4. Hur påverkar Rhizobium-bakterier tillväxten hos ärtväxter? Kan artificiell
gödsling kompensera för kvävebortfallet då bakterier inte finns
närvarande?
5.5. Vilka faktorer styr bildandet av
bakterieknölar (Rhizobium) på
ärtväxter?
5.6. Påverkas växter av musik? I tidigare försök har elever visat att krasse och ärtor växer olika bra om du utsätts för musik av olika genrer. Ingen har dock hittills (såvitt jag vet) undersökt variationer i frekvens eller volym vilket jag tror skulle vara intressant! 😛
5.7. Vilka typer av artificiellt ljus
påverkar växter?
5.8. Kan växter växa utan jord? Undersökning
av vattenbaserade, ”hydroponic” växtodlingssystem?
5.9. Vilka faktorer styr groning hos olika
frötyper (ex. jordtemperatur, pH, ljustillgång etc.)?
5.10. Hur kan man påverka rotbildningen hos
sticklingar så att man får så mycket rötter som möjligt?
5.11. Hur får man mest blommor på sina
krukväxter? Undersökning av hur olika faktorer påverkar blomningen hos en
växt.
6. Zoologi
6.1. Kan insekter se färger? Undersökning
hos olika grupper av insekter (eller andra djur).
6.2. Vilka faktorer är optimala för
kläckning/tillväxt av Artemiaräkor? (Undersökning av t.ex. pH, ljus,
temperatur, salthalt, miljögifter osv.) Artemiaräkor kan man köpa i zooaffärer eller på nätet och de är beroende av vattenkvalitén för sin fortplantning. Därför passar de bra för sådana här försök.
6.3. Kan daggmaskar eller gråsuggor lära
sig saker? Försök med enkla T-labyrinter.
6.4. Föredrar fåglar mat av någon särskild
färg?
6.5. Vilka stimuli påverkar myggen mest?
Vilka faktorer undviker myggor?
6.6. Kan man framställa egna antimyggmedel
med hjälp av örter? Annat?
6.7. Var suger myggorna helst blod på en
människa? Sugpreferensförsök.
6.8. Vilka faktorer påverkar
vårtbitarnas/syrsornas ”gnarphastighet”?
6.9. Tättingars matningsbeteende.
Övervakning med holkmonterad filmkamera. Kolla matningsfrekvens i
förhållande till antal ungar.
6.10. Regenerationsförmåga hos enkla
organismer såsom Paramecia, Planaria osv.
6.11. När nappar fisket bäst?
Högtryck/lågtryck, sol/regn osv.
6.12. Kan insekter höra ultraljud? Fungerar de apparater som säljs för att skrämma fästingar, mygg, kackerlackor osv.?
6.13. Fåglar har under evolutionens gång förlorat förmågan att känna av smaken sött. Forskning visar dock att vissa fåglar, däribland hackspettar, kolibrier och vissa sångfåglar har fått ändrade umamireceptorer som reagerar på kolhydrater och/eller aminosyror. Fenomenet är inte så välstuderat än, så går det att testa vilka av våra svenska fåglar som känner av socker?
Länktips: https://www.forskning.se/2022/08/23/darfor-gillar-de-flesta-hackspettar-sott-utom-de-myralskande-goktytorna/
7. Ekologi/Evolution
7.1. Skiljer sig vattenpotetialen hos strandväxter
från övriga växter?
7.2. Är akvarieväxter bara till prydnad
eller fyller de också en funktion? Hur påverkar förekomst av växter
syrgashalten i akvarier?
7.3. Hur påverkar vattnets flödeshastighet
syrgashalt och organismförekomst i ett rinnande vatten?
7.4. Säsongsvariationen hos plankton
studeras och man kan jämföra med andra parametrar såsom näringstillgång, pH, skuggning m.m. Olika vattendrag jämförs.
7.5. Vilka faktorer styr uppkomsten av ett
växtsamhälle? Undersökning av två närliggande vattendrag med eutrof resp.
oligotrof vegetation.
7.6. Undersökning av alleopati (växters
kemiska krigföring mot varandra). Kan undersökas genom bevattning av en
gröda med extrakt av den växt man vill undersöka.
7.7. Hur påverkas humushalten i jorden av
det trädslag som växer i området? -eller tvärt om!
7.8. Ekologisk succession. Studier av
växtutveckling på en nyröjd yta (t.ex. stormfällda ytor etc.) kan
korreleras med spridningsmekanism hos pionjärarter.
7.9. Vilka förändringar sker om granskog
planteras i ett tidigare lövskogsbevuxet område? Jämförelse av olika
biotiska och abiotiska faktorer mellan löv- och granskogsområde. Kanske går det att plantera smågranar och småbjörkar i små krukor och följa förändringar i markkemin. Ju mindre jordvolym desto lättare att upptäcka skillnader!
7.10. Studier av jordmånen i olika
ekosystem: förnans djurliv och sammansättning. Just livet i förnan är ofta förbisett men spelar förmodligen stor roll för funktionen i många ekosystem. Därför vore det extra spännande ifall någon väljer att titta lite noggrannare på det! 🙏
7.11. Ekotonanalyser: var finns flest organismer? Man kan studera antalet arter eller antalet individer av vissa arter längs en gradient som går från en biotop till en annan. Var längs denna gradient är artantalet högst. Förmodligen är det lättast att studera floran, men med lite ansträngning kan man ta ett större grepp och satsa på fauna också!!! Denna studie är väldigt relevant eftersom naturen omkring oss blir allt mer fragmenterad och övergångszonerna mellan olika ekosystem blir fler! Har detta en negativ påverkan på den biologiska mångfalden eller är den rent av positiv? 🌴
7.12. Vilka samband finns det mellan en
blommas form och de pollinatörer som besöker den?
7.13. Hur stora territorier har olika arter
av mus/sork? Skiljer sig storleken mellan olika arter/biotoper?
7.14. Olika mesarter har visat sig födosöka
i olika delar av träd, för att minimera konkurrensen. Undersök var olika mesarter födosöker - kanske i samband med fågelmatning i trädgården ifall det inte finns någon bra urskog i närheten.
7.15. Fladdermöss finns på många platser men det är inte så välkänt. Vid vilka tidpunkter ser man de olika arterna? I vilka miljöer flyger de? Kan man hitta samband med väder, myggmängd osv...? Lättast är att använda en ultraljudsdetektor som du förhoppningsvis kan få låna på skolan.
Länktips: De Jong, J. & Nedinge, M. 2021. Fascinerande fladdermöss – hur blev de
Länktips: De Jong, J. & Nedinge, M. 2021. Fascinerande fladdermöss – hur blev de
plötsligt så populära? – Fauna och Flora 116(4): 2–5
7.16. Fåglar har under evolutionens gång förlorat förmågan att känna av smaken sött. Forskning visar dock att vissa fåglar, däribland hackspettar, kolibrier och vissa sångfåglar har fått ändrade umamireceptorer som reagerar på kolhydrater och/eller aminosyror. Fenomenet är inte så välstuderat än, så går det att testa vilka av våra svenska fåglar som känner av socker?
Länktips: https://www.forskning.se/2022/08/23/darfor-gillar-de-flesta-hackspettar-sott-utom-de-myralskande-goktytorna/
7.17. Slutna ekosystem
Om man startar tidigt kan man skapa slutna ekosystem som är så identiska som möjligt där man kan variera EN variabel och se vilken effekt den har. Landekosystem är lättast att skapa, men för den som söker utmaningar är det möjligt att skapa akvatiskta ekosystem och studera t.ex. gödnings effekt på alger/snäckor/fiskar osv. Fundera på antalet replikat innan du sätter igång!
Om man startar tidigt kan man skapa slutna ekosystem som är så identiska som möjligt där man kan variera EN variabel och se vilken effekt den har. Landekosystem är lättast att skapa, men för den som söker utmaningar är det möjligt att skapa akvatiskta ekosystem och studera t.ex. gödnings effekt på alger/snäckor/fiskar osv. Fundera på antalet replikat innan du sätter igång!
För inspiration, kolla på:
7.18. Fladdermusinventering
Det är svårt att inventera fladdermöss inom ramen för ett gymnasiearbete, men det finns några möjligheter.
a. Att kartlägga habitat för grålångöra (Plecotus austriacus) är intressant eftersom man vet ganska lite om var den håller till.
b. Man kan jämföra två gamla inventeringar och relatera detta till hur markanvändningen ändrats i omgivningen.
8. Biodiversitet, artstudier m.m. (egentligen ekologi/zoologi men eftersom jag har fördjupningskursen Ekosystem och Biologisk mångfald finns blir det lite specialbehandling här, tänkte jag!)
8.1. Födovalsstudie med igelkottar.
Igelkotten är relativt ostuderad, men Marie Dacke har skrivit en bok om dem, och där kommit fram till att de allra helst äter tusenfotingar om de får välja. Vanligaste födan var dock skalbaggar följt av fjärilslarver, tvestjärtar, maskar och sniglar. Enligt uppgift äter igelkottar också sk. mördarsniglar, vilket kan vara intressant att undersöka. Alltså - en födovalsstudie för den som orkar fixa igelkottsmat! I Marie Dackes bok finns också beskrivning på hur man bygger en igelkottsrestaurang.
8.2. Hur funkar bihotell?
Det sägs att bihotell är attraktivast när de sitter åt söder, men är det sant? Hur mycket skiljer temperaturerna? En ännu opublicerad studie påstår också att ask är det trädslag bina väljer om de själv får välja, och att bambupinnar, gran och tall väljs sist. Man skulle kunna göra en studie av hur bra bihotell av olika träslag fungerar. Också längden på bogångarna kan spela roll för hur attraktivt ett bihotell anses vara.
Naturskyddsföreningen har Operation Rädda bina med bl.a. Jenny Ekman som sakkunnig.
8.3. Vildfröblandningar
8.5. Blåmusslor är en perfekt organism om man vill undersöka vattenföroreningar. Om man har en känd föroreningshalt i ett akvarium kan man köpa ett nät blåmusslor hos en fiskhandlare och släppa ner i vattnet. Efter en viss tid kan man mäta föroreningskoncentrationen igen och då få en uppfattning om musslornas reningskapacitet. Samma sak kan givetvis också göras med andra organismer om man vill. Detta är relevant eftersom vi släpper ut mycket skit i vattnet. Allt från båtbottenfärger till östrogen från p-piller.
8.6 En studie av musslors filtreringskapacitet kan man göra genom att låta musslorna filtrera vatten med löst jäst. Jästkoncentrationen kan man mäta spektrofotometriskt och sen är det bara upp till musslorna att arbeta. Sen kan tankarna börja flöda... Kommer filtreringskapaciteten att påverkas av klimatförändringarna? Av vattnets salthalt? Olika temperaturer?
8.7. Ljusföroreningar
Det blir allt ljusare i naturen beroende på att vi människor inte är så förtjusta i beckmörker. Hur påverkar ljuset djur och insekter som anpassat sig till nattliv under mycket lång tid? Det finns en del studier (bl.a. från Malmö universitet), och om man har tillgång till trädgård kan man enkelt sätta upp fallfällor för insekter eller kanske till och med genomföra nattfjärilsfångst och jämföra mörka platser med ljusförorenade!?
Det blir allt ljusare i naturen beroende på att vi människor inte är så förtjusta i beckmörker. Hur påverkar ljuset djur och insekter som anpassat sig till nattliv under mycket lång tid? Det finns en del studier (bl.a. från Malmö universitet), och om man har tillgång till trädgård kan man enkelt sätta upp fallfällor för insekter eller kanske till och med genomföra nattfjärilsfångst och jämföra mörka platser med ljusförorenade!?
8.8. Fladdermöss! (se också 8.12)
Sveriges fladdermöss är alla fridlysta och många är hotade. Till viss del saknas bra information om utbredning så en möjlighet skulle vara att göra en fladdermusinventering där du jämför olika biotoper. Man kan undersöka om det finns samband mellan fladdermusförekomst och trädslag, ålder på skogen, närhet till bebyggelse, närhet till våtmarker osv.
Länktips: De Jong, J. & Nedinge, M. 2021. Fascinerande fladdermöss – hur blev de
8.10. Enligt en undersökning är artrikedomen av t.ex. insekter, spindlar och fåglar lägre på träd som inte är inhemska. Effekten av vilken trädart det är ska vara större än betydelsen av om trädet växer i staden eller på landet. Kring detta kan man göra många spännande undersökningar genom att studera lavar, mossor, insekter, sjungande fåglar m.m. Läs mer på: Stadsbarn som bor nära grönska tycks må bättre - | forskning.se.
plötsligt så populära? – Fauna och Flora 116(4): 2–5
https://bioresurs.uu.se/ettmylleravliv/myller-av-liv/skogen/fakta/daggdjur/
fladdermoss/
8.9. Kan insekter höra ultraljud? Fungerar de apparater som säljs för att skrämma fästingar, mygg, kackerlackor osv.?
8.10. Enligt en undersökning är artrikedomen av t.ex. insekter, spindlar och fåglar lägre på träd som inte är inhemska. Effekten av vilken trädart det är ska vara större än betydelsen av om trädet växer i staden eller på landet. Kring detta kan man göra många spännande undersökningar genom att studera lavar, mossor, insekter, sjungande fåglar m.m. Läs mer på: Stadsbarn som bor nära grönska tycks må bättre - | forskning.se.
8.11. På liknande tema kan man undersöka om närhet till grönska faktiskt påverkar tillfrisknandet av sjuka personer. Det har, i vissa studier, visat sig att sjukhuspatienter med utsikt över grönska läkt/tillfrisknat fortare än de som haft utsikt mot exempelvis ett hus.
8.12. Fladdermusinventering
Det är svårt att inventera fladdermöss inom ramen för ett gymnasiearbete, men det finns några möjligheter.
a. Att kartlägga habitat för grålångöra (Plecotus austriacus) är intressant eftersom man vet ganska lite om var den håller till.
b. Man kan jämföra två gamla inventeringar och relatera detta till hur markanvändningen ändrats i omgivningen.
9. "Miljökunskap"/hållbar utveckling
9.1. Enligt uppgift kan svampar användas för att bryta ner plaster. Frågan är hur snabbt och under vilka omständigheter. Hur stora plastbitar kan de angripa? Återigen kan det vara lämpligt att odla svampen på agarsubstrat (med näring den här gången).
9.2. Hur påverkar saltningen av våra vägar
vegetationen? Vilka av de salter som används är mest miljövänliga? Är det
miljö eller pris som avgör i kommunerna?
9.3. Skogsskador. Mäts genom
barrförlust/markanalys. Kan relateras till hastigheter, hur trafikerad en
väg är osv.
9.4. Lavar och luftmiljön. Kan man se
förändringar i lavfloran på grund av utsläpp?
9.5. Mikroorganismer i olika jordmåner.
Innehåller ekologiskt odlade jordar större mängd mikroorganismer än
konventionellt odlade?
9.6. Innehåller ekologiskt odlade jordar
större mängd daggmaskar/organiskt material än konventionellt odlade?
9.7. Rening av metallförorenad lerjord med
elektrolytisk metod.
9.8. Biologiska vattenreningsmetoder som
minskar förekomst av N- och P-föreningar.
9.9. Kan alger/vattenväxter användas för
att rena vatten från kväve?
9.10. Går avloppsvatten att rena med hjälp
av alger? Olika metoder kan provas, t.ex. alger som gjuts in i
alginatkulor.
9.11. Bestämning av kväveföreningar i
vatten, t.ex. uppströms/nedströms föroreningskälla. Kan också relateras
till organismförekomst.
9.12. Vilket har störst negativ effekt på
våra vattendrag – kvävegödning eller fosforgödning? Kolla på ryggradslösa
djur, vattenväxter osv.
9.13. Hur påverkas vattenväxter av
försurning?
9.14. Modellförsök som visar organismers
upptag av fettlösliga ämnen, t.ex. PCB:er
9.15. Lökodlingstest för att påvisa
föroreningsgrad i naturvatten/testa olika substanser.
9.16. Undersökning av utsläpp av NO2
från olika bil-, buss- och lastbilsmodeller. Konstruera en noggrann
uppsamlingsmodell för avgaser.
9.17. Det är svårt att veta hur man ska välja när man handlar t.ex. mat för att göra det bästa valet för miljön. Ett exempel är vid köp av grönsaker där ekologiskt odlade paprikor kan ligga paketerade i plast och vara importerade från Peru medan våra vanliga paprikor eventuellt kommer från Spanien, är icke-ekologiskt odlade men inte heller lika långt transporterade och inte plastförpackade. Det vore intressant att försöka bena ut vad som spelar störst roll för miljön och hållbar utveckling OCH hur stor roll de olika faktorerna, t.ex. transport spelar i det stora hela.
9.18. Kan man skapa ett perennt jordbruk? Genom att ha anuella (ettåriga) växter i jordbruket förloras årligen mängder av jordbruksmark, kväve och fosfor. Man behöver använda mycket pesticider och resistens utvecklas. Dessutom måste man tillföra stora mängder energi för att bruka marken. Kan detta ändras i en riktning mot hållbar utveckling om man använder perenna växter istället?
10. Övrigt
10.1. Pollenanalys i torv för bestämning av
klimatförändringar.
10.2. Vad utmärker en bra talare? Studie av
kroppsspråk.
10.3. Har människan revir?
10.4. Finns Mozarteffekten, dvs. lär man
sig bättre om man studerar till klassisk musik?
10.5. Vilka förhållanden är bäst för odling
av hattsvampar?